Likabehandlingsplan lsret 2017/2018

 

rlig plan mot krnkande behandling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inledning................................................................................................................................... 3

Ansvarsfrdelning.................................................................................................................. 4

Definitioner och begrepp enligt diskrimineringslagen........................................................ 5

Kartlggning av verksamheten............................................................................................. 6

Analys av trivsenkt Vt-2017...................................................................................................... 7

Vidtagna tgrder efter trivselenkt........................................................................................... 7

Frebyggande arbete mot krnkande behandling.............................................................. 7

Frmjande arbete mot krnkande behandling.................................................................... 8

Upptcka krnkande behandling........................................................................................... 9

Utredning  vid krnkningsrenden – elev krnker elev...................................................... 9

Utredning  vid krnkningsrenden – personal krnker elev............................................ 10

Ordningsregler....................................................................................................................... 11

Disciplinra tgrder........................................................................................................... 12

Utvisning................................................................................................................................ 12

Skriftlig varning...................................................................................................................... 12

Omhndertagande av freml.................................................................................................. 12

Omplacering inom skolan (Efter utredning eller som akut tgrd).............................................. 12

Omplacering till annan skolenhet............................................................................................. 13

Avstngning............................................................................................................................ 13

Bilagor..................................................................................................................................... 14

Bilaga 1 - Trygghetsenkt - elev................................................................................................. 14

Bilaga 2 - Trygghetsenkt – personal......................................................................................... 15

Bilaga 3 - Utredning om krnkande behandling.......................................................................... 16

Bilaga 4 - Handlingsplan vid krnkande behandling................................................................... 18

Bilaga 5 - Uppfljning av handlingsplan vid krnkande behandling............................................. 19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inledning

Alla som arbetar p Proffsgymnasiet har som uppdrag att aktivt arbeta fr att motverka alla former av krnkande behandling, mobbning och diskriminering. Detta gller oavsett om det frekommer elever sinsemellan, mellan personal och elev eller personalen sinsemellan. I likabehandlingsplanen beskrivs vrt frebyggande och frmjande arbete, samt hur vi gr fr att upptcka, utreda och tgrda krnkningsrenden. 

 

Vr likabehandlingsplan revideras rligen tillsammans med rektor, lrare och elever. Syftet med likabehandlingsplanen r att den ska utgra grunden fr vrt vrdegrundsarbete. Genom att inkludera samtliga i verksamheten (rektor, EHT, lrare, vrig personal och elever) skapas en gemensam plattform fr mngfald och jmlikhet. Allas delaktighet r viktig och alla i verksamheten ansvarar fr att skolans milj prglas av trygghet och respekt fr varandra.

 

Alla elever p Proffsgymnasiet ska ha samma rttigheter oavsett kn, knsverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsttning, sexuell lggning eller lder. Alla elever ska knna sig trygga, sedda och respekterade. Det rder nolltolerans mot all form av krnkande behandling och det gller svl inom skolan som under APL.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansvarsfrdelning

Rektor ska:

      Har huvudansvaret fr likabehandlingsarbetet

      Har ansvar fr att likabehandlingsplanen upprttas och fljs

Skolskterska ska:

      Erbjuda elever i rskurs 1 hlsosamtal (samtal om elevens vlbefinnande)

Ansvarig fr krnkningsrenden ska:

      Ansvara fr samtliga anmlningar av krnkande behandling och uppfljning av dessa

      Eventuellt anordna temadagar/workshops, i samrd med mentorer, dr elever p skolan diskuterar innehll frn likabehandlingsplanen

Kurator ska:

      Erbjuda samtliga mentorer underlag fr vidare diskussion och arbete med likabehandlingsplanen i klassrummen

Mentor ska:

      Informera och diskutera med elever om trivselregler och likabehandlingsplanen kontinuerligt (t. ex i form av diskussion eller vrderingsvningar)

All personal ska:

      Alltid uppmrksamma och agera om en elev far illa

Elever ska:

      Anmla om de upptcker att ngon blir krnkt

Vrdnadshavare och frlder ska:

       Anmla till rektor om de fr vetskap om att ngon blivit krnkt.

 

 

 

 

 

 

 

Definitioner och begrepp enligt diskrimineringslagen

Krnkningar kan utfras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Krnkande behandling kan ga rum i alla miljer nr som helst. En krnkning kan ga rum vid enstaka tillfllen eller vara systematisk och terkommande, vilket d kallas fr mobbning.

En viktig utgngspunkt i diskrimineringslagen r att det r den enskildes upplevelse som uppger att han/eller hon har blivit krnkt. Detta ska alltid tas p allvar.

 

Fljande definitioner och begrepp r tagna frn Skolverkets Allmnna rd och kommentarer – Fr att frmja och frebygga diskriminering, trakasserier och krnkande behandling.

 

Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna r kn, knsverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell lggning och lder.

 

Direkt diskriminering innebr att ngon missgynnas genom att behandlas smre n ngon annan. Fr att det ska rra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med ngon av diskrimineringsgrunderna.

 

Man kan ocks i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, s kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att ngon missgynnas genom tillmpning av en bestmmelse eller ett frfaringsstt som framstr som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, svida inte bestmmelsen, kriteriet eller frfaringssttet har ett berttigat syfte.

 

Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas s att de har lika rttigheter och mjligheter oavsett om de omfattas av ngon diskrimineringsgrund. Det innebr dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

 

Trakasserier innebr ett handlande som krnker ngons vrdighet och som har samband med ngon av diskrimineringsgrunderna.

 

Sexuella trakasserier innebr ett handlande av sexuell natur som krnker ngons vrdighet. Sexuella trakasserier behver inte ha samband med ngon av diskrimineringsgrunderna. Fr att underltta lsningen inryms i den hr skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.

 

Med diskrimineringsgrunden knsverskridande identitet eller uttryck menas att ngon inte identifierar sig med sin biologiska knstillhrighet som kvinna eller man eller genom sin kldsel eller p annat stt ger uttryck fr att tillhra ett annat kn.

 

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhrighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfrg eller annat liknande frhllande.

 

Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begvningsmssiga begrnsningar av en persons funktionsfrmga som till fljd av en skada eller en sjukdom fanns vid fdelsen, har uppsttt drefter eller kan frvntas uppst.

 

Med sexuell lggning menas homosexuell, bisexuell eller

heterosexuell lggning.

 

Med krnkande behandling menas ett upptrdande som utan att ha samband med ngon diskrimineringsgrund krnker ett barns eller en elevs vrdighet.

 

Med elev avses den som utbildas eller sker till utbildning som regleras i skollagen.

Med personal avses anstllda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet.

Med huvudman menas den som r huvudman fr skollagsreglerad verksamhet, dvs. styrelsen fr fristende verksamheter. I diskrimineringslagen anvnds begreppet utbildningsanordnare men i den hr skriften anvnds begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rr sig om.

 

 

Kartlggning av verksamheten

Skolan genomfr tv gnger per lsr en anonym trivselenkt fr elever. Enktunderskningen syftar till att underska elevens trygghetsknsla samt om det frekommer krnkningar, mobbning eller diskriminering p skolan. Enkten synliggr ven om eleven knner sig sedd, kontakt med hemmet samt elevens generella bild av skolan. Alla rskurser genomfr en trygghetsvandring vid terminsstarten p hsten. rskurs ett genomfr trygghetsvandringen fr att dels lra sig hitta p skolan och dels fr att strka deras knsla av trygghet p skolan. Ett annat syfte med vandringen r att kartlgga riskzoner dr eleven knner sig otrygg i skolans lokaler och varfr i syfte att frndra otrygga zoner till trygga.

 

Skolan har som uttalad mlsttning att vara en liten skola med nra relationer mellan lrare, elev och hem. Stor vikt lggs vid relationsskapande och vi arbetar aktivt fr att skapa en vi-knsla dr alla elever knner sig sedda. I varje rskurs finns en ansvarig mentor som har mentorstid med sin klass.  Syftet med mentorstiden r dels att skapa en plattform fr elevinflytande och dels en plattform fr samtal om elevens upplevda psykosociala- och organisatoriska hlsa p gruppniv. Varje mentor lgger stor vikt vid individuella mentorssamtal och vi informerar alltid frldrar och vrdnadshavare att vi efterstrvar tt kontakt med hemmet. 

 

 

Analys av trivselenkt Vt-2017

En klar majoritet (76.9%) tycker att skolan fungerar mycket bra eller bra, vilket r en relativt hg siffra men lgre n vr mlsttning p 100%. Fortfarande r det en fr hg andel elever som har sett, eller sjlva varit utsatta fr krnkande behandling och/eller diskriminering. Samtliga renden som faller inom vr plan fr likabehandling och mot krnkande behandling och diskriminering utreds enligt handlingsplanen. Samtliga renden fljs upp och kontrolleras om tgrderna varit tillrckliga och om samtliga parter r verens och tillfreds.

Skolan har som uttalad policy att vi vrnar om kontakten med hemmet. Vr vertygelse r att arbetet underlttas av att skola, elev och vrdnadshavare/frlder samverkar. 87% av eleverna upplever att kontakten fungerar bra, eller oftast bra, vilket r en relativt hg siffra, dock lgre n vr mlsttning p 100%. En tnkbar orsak till att det frekommer elever som inte r njda med kontakten kan vara att rendets karaktr inte alltid r gynnsam fr eleven sjlv, en annan r att skolan brustit i kontakten med hemmet.

 

Vidtagna tgrder efter trivselenkt

Trygghet, studiero och nolltolerans mot krnkande behandling och diskriminering  r fundamentala delar fr vr skola. Till nsta lsr kommer vi att fortstta arbetet med att ka tryggheten och studiero p skolan. Vi kommer ven att intensifiera det frebyggande arbetet mot krnkande behandling och diskriminering.

De skriftliga rutiner rektor har utvecklat fr kontakten med hemmet fr att skerstlla att samtliga lrare och mentorer arbetar likvrdigt, kommer under kommande lsr att implementeras i skolans rutiner. Det samma gller de av rektor framtagna standardiserade blanketter fr uppmrksammande av krnkningsrenden, utredningar av krnkningsrenden, tgrder/handlingsplaner vid krnkningsrenden, uppfljning av krnkningsrenden samt

den tgrdstrappa som tydliggra vrt arbetsstt, men ven fr att synliggra fr svl elev som vrdnadshavare hur vi konkret arbetar med krnkningsrenden.

 

Frebyggande arbete mot krnkande behandling

      Genom att rligen revidera och skapa ordningsregler tillsammans med eleverna. Mentorerna r ansvariga fr respektive rskurs.

      Synliggra fr elev och vrdnadshavare vilka disciplinra tgrder som terfinns i skollagen.

      Alla rskurser genomfr en trygghetsvandring fr att identifiera riskzoner. Det r viktigt att samtliga elever knner sig trygga och att de hittar till lektionssalar, omkldningsrum, toaletter med mera. Det r ocks viktigt att kunna tgrda otrygga zoner till trygga.

       Genom att vidta tgrder baserade p trivselunderskningar med fokus p psykisk, fysisk och social hlsa.

      Genom att ha lektioner kopplade till krnkande behandling, diskriminering och mobbning utifrn grunderna i diskrimineringslagen.

      Policy gllande mobiltelefoner p lektionstid.

      Regler gllande frhllningsstt, arbetsmilj och skerhet i verkstaden.

      Workshop riskbeteende/kriminellt beteende, konsekvenser och framtid frn extern frelsare – vakthavande befl hktet rebro.

      I samhllskunskapskursen har rskurs tv ftt ta del av en frelsning och tv workshops om diskrimineringslagarna av extern frelsare frn rebro Rttighetscenter.

Frmjande arbete mot krnkande behandling

      Vi startar varje lsr med en introvecka som bestr av schemabrytande aktiviteter med blandade elevgrupper frn varje rskurs.

      Genom kontinuerligt arbete med skolans frhllningsstt ska vi arbeta fr att frmja en positiv och trygg skolmilj.

      Gemensamma aktiviteter och friluftsdagar fr samtliga elever och personal p skolan. Genom att vi gr saker tillsammans bygger vi en vi-knsla.

      Lpande mentorssamtal under hela lsret. Mentorerna ska ha en nra och tt kontakt med sina mentorselever och vrdnadshavare.

      Varje r genomfrs en Workshop med fokus p vrt likabehandlingsarbete. Eleverna ska vara delaktiga i diskussionen och vi ska bygga en samsyn gllande likabehandling.

      Genom att tillmpa pedagogisk lunch fr att det alltid ska finnas en vuxen nra till hands. Lunchen blir dessutom en viktig del i den vardagliga kontakten med eleverna. 

      Genom att ha en ppen dialog med hemmet. Riktmrket r hellre ett samtal fr mycket n ett fr litet. Skolans syn gllande kontakt med hemmet frmedlas ven vid frldramten vid terminsstart.

Upptcka krnkande behandling

Vra kartlggningsmetoder syftar till att uppmrksamma krnkande behandling. Vra kartlggningsmetoder r mentorssamtal, frldrakontakt, trivselenkt och hlsosamtal. Utver dessa metoder r alla p skolan ansvariga fr att vara observanta och lyhrda mot vra elever. Vr ambition r att tidigt upptcka om ngon far illa, bland annat genom att observera frndring hos individen vad gller nrvaro, studieprestationer eller annan frndring i beteendet. 

 

Det r allas ansvar att informera valfri personal om det finns misstanke om krnkande behandling. Alla i skolan ska veta till vem och hur man anmler krnkande behandling.  Nr rendet kommer till knnedom fr ngon i personalen ska personalen vnda sig till Mathias (rektor) eller Magnus (ansvarig fr likabehandlingsrenden) s att en utredning kan pbrjas.

 

 

Utredning  vid krnkningsrenden – elev krnker elev

Nr ett rende kommer till knnedom ska en utredning pbrjas skyndsamt av Magnus eller mentor. Magnus eller mentor ska rapportera till Mathias som rapporterar vidare till huvudman. Frsta steget r att utreda om det r en krnkning i juridisk mening eller om det r en konflikt. Samtliga renden ska utredas enligt nedanstende mall:

 

1.     Ett snabbt ingripande r ndvndigt och skall ske omgende, redan samma dag. Samla fakta genom andra elever eller personal (ansvarig: Den lrare som frst fick information, mentor och ansvarig fr likabehandling.

2.     Samtal med den utsatte. Om mjligt: be den utsatte att skriva ned sin version av hndelsen. Om ej mjligt: personalen dokumenterar (ansvarig: mentor och ansvarig fr likabehandlingsrenden).

3.     Samtal med de/den som krnkt – en i taget om de r flera. Be dem skriva ned sin version av samma hndelse (ansvarig: mentor och ansvarig fr likabehandlingsrenden).

4.     Samtal med den utsatte och den som krnkt tillsammans, men endast om det r mjligt utan att krnkningen frstrks (ansvarig: mentor och ansvarig fr likabehandlingsrenden).

5.     Samtal med respektive vrdnadshavare.(elever under 18 r) (ansvarig: mentor och ansvarig fr likabehandlingsrenden).

6.     tgrdsplan till std fr den utsatte och mobbaren/mobbarna (ansvarig: mentor och ansvarig fr likabehandlingsrenden).

7.     Uppfljning skall alltid ske (ansvarig: mentor och ansvarig fr likabehandlingsrenden).

8.     Vid behov kalla berrda vrdnadshavare eller frldrar till skolan (ansvarig: mentor och ansvarig fr likabehandlingsrenden).

 

Punkt 1-5 sker samma dag d mobbningen/krnkningen uppdagats.

Standardiserade mallar ska anvndas vid utredning, handlingsplan och uppfljning.

Det r viktigt att ta alla krnkningar p allvar, svl frn barn som frn vuxna. Alla krnkningar ska meddelas huvudman, via rektor.

 

Utredning  vid krnkningsrenden – personal krnker elev

1.     Elev/vårdnadshavare som får kännedom om att en elev utsätts för kränkningar av personal skall anmäla detta till rektor.

2.     Personal som får kännedom om att en vuxen kränker elev skall ingripa och rektor skall informeras om händelsen.

3.     Rektor startar en utredning för att få elevens och den vuxnes beskrivning av vad som hänt. Utredningen dokumenteras på avsedd blankett.

4.     Rektor kontaktar skyndsamt elevens vårdnadshavare och beskriver vad som framkommit samt kallar vid behov vårdnadshavare till möte på skolan samt ansvarar för fortsatt arbete.

5.     Utredning och vidtagna åtgärder dokumenteras på avsedd blankett. Rektor anmäler kränkningsärendet till huvudman.

6.     Vid behov kontaktas facklig organisation.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordningsregler

 

 

 

 

 

 

 

 

Syftet med vra ordningsregler r kad trygghet, studiero och trivsel.

Om en elev inte fljer reglerna kommer skolan att vidta tgrder fr att skra andra elevers trygghet, studiero och trivsel.

 

Jag har tagit del av ordningsreglerna och frstr dess innebrd:

Namn elev:___________________________________________________________

 

Underskrift elev:_______________________________________________________

 

Namn Vrdnadshavare:_______________________________________________________


Underskrift Vrdnadshavare:___________________________________________________

 

 

 

 

 

 

Disciplinra tgrder

 

Disciplinra tgrder terfinns i skollagen (2010:800, kap 5. 6-21 ). Dessa tgrder r till fr att skapa ordning och trygghet i skolan och fr inte fungera som bestraffning.  Rektor eller lrare har befogenheter att vidta omedelbara tgrder fr att skra elevens trygghet och studiero. VIKTIGT att komma ihg att tgrden ska st i rimlig proportion till sitt syfte.

 

Utvisning

      Om en elev stör undervisningen eller upptrder olmpligt och inte slutar med det nr lraren sger till, fr lraren visa ut eleven frn undervisningslokalen fr resten av lektionen. Rektor eller läraren kan ocks bestmma att en elev ska stanna kvar i skolan en timme efter undervisningen eller att eleven ska komma till skolan en timme innan undervisningen brjar.

-       Om beteendet upprepas ska en utredning starta och vrdnadshavare kopplas in. Beroende p resultatet frn utredningen kan beteendet resultera i en skriftlig varning eller ett tgrdsprogram.

Skriftlig varning

      Syftet med den skriftliga varningen är att dokumentera det som har kommit fram och bestämts i samtalen med eleven om vilka konsekvenser det kan f om hon eller han inte ndrar sitt beteende. Avsikten r ocks att peka p att skolan inte accepterar elevens uppfrande. Elevens vrdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Omhndertagande av freml

      Rektorn och lärarna fr ta ifrn en elev ett freml om det anvnds så att det str utbildningen eller riskerar att skada ngon i skolan. Fremlet ska lmnas tillbaka nr eleven slutar fr dagen. Om eleven tagit med fremlet flera gnger har rektor rtt att omhnderta fremlet i max fyra dagar i avvaktan p att vrdnadshavare kontaktas.

Omplacering inom skolan (Efter utredning eller som akut tgrd)

      Rektor fr tillflligt flytta en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom samma skolenhet, i undantagsfall lngre n tv veckor men aldrig lngre n fyra.

Omplacering till annan skolenhet

      Om den tillfälliga omplaceringen inom skolan inte har ftt effekt fr rektorn besluta att en elev tillflligt ska flytta till en annan skola. Rektorn p den andra skolan mste vara med och besluta och vårdnadshavarna mste kontaktas innan eleven flyttas, i undantagsfall lngre n 2 veckor men aldrig lngre n fyra.

Avstngning

1)    Om eleven fuskar

2)    Om eleven str eller hindrar utbildningen

3)    Om eleven utstter ngon (bde elev och personal) fr krnkande behandling

4)    Om eleven påverkar de andra elevernas trygghet och studiero på något annat sätt än i punkt två och tre

      För att man ska kunna stnga av en elev mste hon eller han ha stört de andra eleverna mycket. Skolan ska ocks ha prvat alla andra mjligheter, som tillsgelser och varningar, utan att det har gett ett frbttrat beteende.

      Det är huvudmannen som beslutar om avstngning, men rektorn fr stnga av eleven omedelbart om förutsttningarna i punkt 2–4 r uppfyllda och det r ndvndigt att fatta ett snabbt beslut. Rektorns beslut gller bara tills huvudmannen har prvat saken, och aldrig lngre n tv veckor.

      Innan huvudmannen eller rektorn fattar beslut ska eleven och elevens vårdnadshavare f tillflle att yttra sig i rendet. Man ska ocks samrda med socialnmnden fre beslutet om eleven r under 18 r.

      Avstängningen fr i normalfallet inte vara lngre n tv veckor, men den kan vara längre om syftet inte uppns p kortare tid. Den bortre grnsen r dock det pgende kalenderhalvret och ytterligare tre kalenderhalvr. En avstngd elev rknas fortfarande som elev och har alltid rtt att komma tillbaka till skolan efter avstängningen.

      Rektorn kan inte delegera beslutet om avstängning till ngon annan och hon eller han ska informera huvudmannen om beslutet. r eleven under 18 r ska man ocks informera socialnmnden.

 

 

 

 

Bilagor

Bilaga 1 - Trygghetsenkt - elev

1.     Har du, under din tid hos oss p Proffsgymnasiet, blivit utsatt fr krnkande behandling av ngon p skolan?

 

 

 

 

 

2.     Om ja, vad har du blivit utsatt fr?

 

 

 

 

 

 

3.     Har du d vnt dig till ngon p skolan?

 

 

 

4.     r du njd med skolans bemtande?

 

 

 

5.     Om nej, vad skulle du vilja att skolan hade gjort istllet?

 

 

 

 

 

 

 

6.     Knner du dig trygg i skolan?

 

 

 

 

 

7.     Om nej, hur skulle vi kunna hjlpa dig att knna dig trygg?

 

 

 

 


Bilaga 2 - Trygghetsenkt – personal

 

1.     Har du, under det gngna ret hrt/sett en elev bli krnkt p skolan?

 

 

 

 

 

 

 

2.     Om ja, har du agerat och i sdana fall hur?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.     Knner du dig vl frberedd fr att kunna hantera en situation dr en elev blivit krnkt?

 

 

 

 

 

 

 

4.     Om nej, hur skulle du nska att skolan frberedde dig bttre infr detta?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 3 - Utredning om krnkande behandling

 

 

Datum                                                           

 

Datum fr hndelsen

 

Utsatt elev:                                                                        Klass:..

 

Mentor:.

 

Nrvarande:

 

 

 

 

 

 

 

Nr uppmrksammades hndelsen och av vem?

 

 

 

 

 

 

 

Vem/vilka har utfrt krnkningen

 

 

 

 

 

 

 

Beskrivning av hndelsefrloppet, enligt den utsatte

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beskrivning av hndelsefrloppet, enligt den/de som krnkt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tgrder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansvarig lser upp protokollet fr samtliga deltagare fr att bekrfta att alla r verens om det som protokollfrts.

 

 

 

Datum fr uppfljningssamtal:

 

Ansvarig fr rendet:.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4 - Handlingsplan vid krnkande behandling

 

Datum:

 

Elev:                                                                                                                                                                                           Klass:

 

Mentor:

 

Nrvarande:

 

 

Nulge

 

 

 

 

 

 

Syfte

 

 

 

 

 

 

 

tgrder

 

 

 

 

 

 

Uppfljning

 

 

 

 

 

 

 

 

Datum fr uppfljningssamtal: _____________________________________________________________________

 

Ansvarig fr rendet: _________________________________________________________________


Bilaga 5 - Uppfljning av handlingsplan vid krnkande behandling

 

 

Datum                                                           

 

Elev:                                                                                         Klass:..

 

Mentor:.

 

Nrvarande:

 

 

 

 

 

 

Nulge

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mluppfyllelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vidare tgrder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansvarig lser upp protokollet fr samtliga deltagare fr att bekrfta att alla r verens om det som protokollfrts.

 

 

 

Datum fr uppfljningssamtal:

 

Ansvarig fr rendet:.